Varför behövs Tekniksprånget?
Bakgrund
Teknik och naturvetenskap är centralt för näringslivets utveckling. Sverige har länge haft stora framgångar med sin teknikintensiva och exportinriktade industri. En fantastisk förmåga att omsätta innovationer och uppfinningar till verklighet gav under många decennier Sverige goda förutsättningar på den internationella marknaden.
Nya verkligheter, skapade på grund av ökat konkurrenstryck och globalisering, ställer krav på innovationsförmåga och bidrar till strukturomvandling inom ekonomin. Även arbetsmarknaden är numera global samtidigt som kvalificerad arbetskraft blir allt dyrare – att kunna knyta till sig rätt personer är avgörande för affärsnyttan. Att fler läser till ingenjörer är därför avgörande för Sveriges framtid. Därför behövs Tekniksprånget, men därför är också ingenjörsyrket ett framtidsyrke. Ingenjörer är efterfrågade. Vill du bli en av dem?
Är behovet verkligen så stort?
Mellan 2001 och 2007 föll antalet studenter som började på högskolornas ingenjörsprogram med 30 procent. Knappt 4000 ingenjörer examineras varje år i Sverige, men behovet ligger på minst 5 000 per år. Det skapar ett underskott på 10 000 ingenjörer varje decennium.
Energisektorns branschorganisation Svensk Energi "räknar med att behöva 8 000 ingenjörer den kommande femårsperioden" (tidningen Ingenjören, december 2011)
Leif Johansson, styrelseordförande i Ericsson, f.d. vd för Volvo, räknar med att vi 2025 kommer ha en "brist på 15-20 000 ingenjörer i Sverige" (Seminarium med Västsvenska Handelskammaren, 1 februari 2012)
SCBs arbetskraftsbarometer: "Det är framförallt inom det tekniska området som arbetsmarknaden för de arbetssökande ser ljusare ut. Det är brist på nyutexaminerade sökande inom flera utbildningar, t.ex. civilingenjörsutbildningen med inriktning energi- och elektroteknik." (SCBs arbetskraftsbarometer, december 2011)
Högskoleverket: "Tillgången på högskole- och gymnasieingenjörer väntas minska till följd av stora pensionsavgångar bland gymnasieingenjörerna. Samtidigt beräknas efterfrågan på högskole- och gymnasieingenjörer vara ungefär oförändrad under prognosperioden. Detta leder till en växande brist." Högskoleverket i rapporten "Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden", 2009:5
" I den svenska gymnasieskolan avgörs den slutliga sammansättningen av inriktningar av studenterna själva. Instruktionerna är tydliga: studenterna ska i största möjliga mån erbjudas plats på de utbildningar de önskar. Detta ställer stora krav på att ungdomar både känner till och beaktar arbetsmarknadseffekterna av sina val."
- Långtidsutredningen
” Redan nu uppger många företag inom branscher som IT, telekom och biomedicin att de har svårt att hitta personal med rätt kompetens, och att denna brist hämmar deras tillväxt.”
- Teknikdelegationen
"Konjunkturen fortsätter att förstärkas kraftigt. Den stora generationsväxlingen på arbetsmarknaden pågår och därför kommer behovet att rekrytera vara större än vid tidigare jämförbara konjunkturlägen. Det är märkbart att antalet bristyrken ökar."
- Arbetsförmedlingen
”Vi behöver ingenjörerna i exportindustrin för att hävda oss i den tuffa konkurrensen på de marknaderna, vi behöver dem för att hitta intelligenta lösningar på klimatproblemet, vi behöver dem faktiskt i växande utsträckning också itjänstesektorn – vården behöver medicintekniker, företag som sysslar med IT-support behöver dataingenjörer etc.”
- Globaliseringsrådets rapport
Insatser för att öka intresset för ingenjörsyrket
